Det palestinska upproret börjar på Västbanken och i östra Jerusalem. Mahmoud Abbas kan inte kontrollera situationen, och när han ser Israel genomföra ett fullskaligt folkmord på Gazaremsan inleder palestinierna en allomfattande revolt. IDF [Israel Defence Forces] fortsätter att massakrera civila på Gazaremsan.
“Idag är den afrikanska kontinenten ett nytt centrum för konfrontation med neokolonialism och utländsk expansionism — särskilt fransk expansion. Och eftersom västvärldens föredragna metod är att kontrollera länder genom marionettregeringar, är det bara genom militärkupper som systemet kan “brytas”, om än tillfälligt, genom att tillåta ett land att släppa på trycket från utländska och överstatliga strukturer. Detta bekräftas av det faktum att militärkupper nyligen har ökat i regionen: i Mali 2020, i Guinea 2021 och nu har vi sett samma sak i Burkina Faso.
Ett karakteristiskt drag för rysk filosofi, enligt vissa historiker inom rysk filosofi, är tankens ontologism. Ontologismens ställning i filosofin innebär, till skillnad från gnoseologismens motsatta ställning, det primära hänsynstagandet inte till tänkandets process, utan till objektet för förståelse. Eftersom vi står på det ontologiska sidan, försöker vi först och främst identifiera och svara på frågan: VAD är, VAD är föremålet för vår kunskap, VAD är fokus för vår intellektuella intuition. Anhängare av den ontologiska modellen söker först och främst bland allt som ‘flyter och förändrar’ en viss grundpunkt, en fast punkt, som en stor sten i en snabbt strömmande bergsflod.
“Romanlivet, en ‘icke-historisk roman’ som författaren Evgeny Vodolazkin (doktor i filologi, specialist på forntida rysk litteratur) kallar det, är en beskrivning av helaren Arsenijs öde och inre utveckling. Efter att ha fått medicinsk utbildning av sin farfar Christopher går Arsenij in i livet med alla dess komplexiteter, frestelser och prövningar. Från början skildrar Arsenijs profil en man kallad i ande och präglad av en speciell gåva, en ovanlig karisma. Han mobiliseras av en högre makt för att tjäna människor. Han är inte av denna världen, men han tjänar människor i denna världen. Redan i detta kan vi se handlingen om lidande och smärta.
“Arbetet av den berömda kristna teologen och mystikern, vars skrifter har kommit in i den kristna traditionen under namnet Dionysios Areopagita, är ett unikt fenomen i historien om filosofiskt och religiöst tänkande. Han har haft ett enormt inflytande på all kristen filosofi, österländsk och västerländsk, och följaktligen på New Age-filosofiska tanken på ett eller annat sätt sedan medeltiden, där Areopagitanerna spelade en så viktig roll.
Φέρνω το παρόν έργο στην προσοχή του κοινού όχι χωρίς κάποια ανησυχία. Οι ιδέες που εκφράζονται σε αυτό πήραν μορφή στο μυαλό μου πριν από δέκα και πλέον χρόνια. Από τότε τις έχω συζητήσει συχνά με διάφορους ανθρώπους, επιθυμώντας είτε να επαληθεύσω τις δικές μου απόψεις είτε να πείσω άλλους. Πολλές από αυτές τις συζητήσεις και αντιπαραθέσεις ήταν αρκετά χρήσιμες για μένα, διότι με ανάγκασαν να επανεξετάσω τις ιδέες και τα επιχειρήματά μου με μεγαλύτερη λεπτομέρεια και να τους δώσω πρόσθετο βάθος. Όμως οι βασικές μου θέσεις παρέμειναν αμετάβλητες.
Noot van de vertaler: Aleksandr Doegin analyseert hier de situatie in Turkije vanuit Russisch oogpunt en binnen het huidige kader van de oorlog tussen Rusland en Oekraïne (of liever tussen Rusland en de NAVO) in de Zwarte Zee, die een inzet is van de oude Russisch-Ottomaanse rivaliteit. De huidige situatie impliceert een aanzienlijke verandering van aanpak. Voor Europa (of voor het idee van het Gemeenschappelijk Huis) gaat de noodzaak om de argumenten van Erdogan te aanvaarden, die de Amerikaanse inmenging wenst te beperken, hand in hand met een afwijzing van Erdogans beleid om de Turkse diaspora te manipuleren tegen de Europese samenlevingen, een manipulatie die ook zou plaatsvinden als het beruchte ideologische kenmerk van de West-Europese regimes niet het Wokisme zou zijn.
Rusland heeft zijn paradigma veranderd van realisme naar de theorie van een multipolaire wereld, heeft het liberalisme in al zijn vormen rechtstreeks verworpen en heeft de moderne westerse beschaving rechtstreeks uitgedaagd, door haar openlijk het recht te ontzeggen om universeel te zijn.
In our time it is becoming increasingly clear that man himself, his very existence, is in question, and it is becoming increasingly clear that we are living in a critical, extremely critical moment in history, and it is possible (and even probable) that we are living in the end times.
Epidemics and wars are decimating millions of lives, in the SMO, the world has been brought to the brink of a nuclear war that, once started, could end humanity's existence.
The most thoughtful observers of the Ukrainian front note the peculiar nature of this war: the chaos factor has increased enormously. This applies to all sides of the Special Military Operation, both to the actions and strategies of the enemy and our command, as well as to the dramatically increased role of technology (all kinds of drones and UAVs), and the intensive online information support, where it is almost impossible to distinguish the fictitious from the real. This is a war of chaos. It is time to revisit this fundamental concept.
Konflikten i Ukraina är världens “första multipolära krig”, där Ryssland kämpar för varje civilisations rätt att välja sin egen väg medan västvärlden vill behålla sin totalitära globalism, sa Aleksandr Dugin till RT i en exklusiv intervju den 30 december 2022.
Un trait caractéristique de la philosophie russe, selon certains historiens de la philosophie russe, est l'ontologisme de la pensée. La position de l'ontologisme en philosophie, contrairement à la position opposée du gnoséologisme, implique la considération primordiale non pas du processus de la pensée, mais de l'objet de la compréhension. Étant du côté de l'ontologique, nous cherchons avant tout à identifier et à répondre à la question : "QUOI est, QUOI est l'objet de notre connaissance, QUOI est le centre de notre intuition intellectuelle".
Bu Ukrayna ile bir savaş değil. Bu, bütünsel bir gezegen fenomeni olarak küreselleşmeyle bir yüzleşmedir. Jeopolitik ve ideolojik olmak üzere her düzeyde bir yüzleşmedir.
Rus milliyetçi entelektüellerin yeni internet sitesi zavtra.ru'daki son yazısında Aleksandr Dugin, Rusya'nın Ukrayna üzerindeki niyetlerini tüm çıplaklığıyla açıkladı. Dugin'i göre artık Ukrayna Doğu Slav Birliği'nden ayrılamayacak.... Batının B planı terörizm... Afganistan'dan ABD'nin ayrılması Taliban'ı güçlendirip bize güneyden saldırtmak için!..
Para comprender la transformación del orden mundial que está aconteciendo ante nuestros ojos, sobre todo el proceso de cambio de un modelo unipolar (globalista) a uno multipolar, es necesario recurrir a diversas ideas y conceptos que permiten realizar una explicación coherente de la misma. He propuesto mi propia visión del asunto en libros como Teoría del mundo multipolar y La Geopolítica del mundo multipolar, pero estas son solo aproximaciones a un tema bastante complicado. En este artículo quiero desarrollar tres conceptos que pueden ayudarnos a comprender mucho mejor el proceso de transición que está teniendo lugar en las Relaciones Internacionales. Creo que estos conceptos explican las tendencias, conflictos y problemas que se producen actualmente, como, por ejemplo, los conflictos en Ucrania, Taiwán y otras partes del mundo. Solo comprenderemos lo que está sucediendo ahora si entendemos las razones detrás de esta transición, lo cual requiere de una contraparte conceptual. Los tres conceptos que vamos a abordar hacen parte de una explicación de este asunto.
We come to a third concept, crucial for understanding the transition from a unipolar to a multipolar world and the place of the BRICS countries in this process. We are talking about the concept of the civilisation-state. This idea has been formulated by Chinese scholars (in particular by Professor Zhang Weiwei) and most often the concept of the civilisation-state is applied to modern China and then by analogy to Russia, India, etc. In the Russian context, a similar theory was put forward by the Eurasians, who proposed the concept of the Peace-State. Actually, in that trend, Russia was understood as a civilisation, not just one of the countries, hence the main Eurasian concept - Russia-Eurasia.
Let us now turn to a different theory: the 'world-system analysis' constructed by Immanuel Wallerstein. Wallerstein, an exponent of the Marxist school of International Relations (especially in its Trotskyist interpretation), on the basis of the doctrine of "the long run" (F. Braudel) and the Latin American theorists of structural economics (R. Prebisch, S. Furtado), developed a model of world zoning according to the level of development of capitalism. This view represents a development of Vladimir Lenin's ideas on imperialism as the highest stage of development of capitalism, according to which the capitalist system naturally gravitates towards globalisation and the spread of its influence over all humanity. Colonial wars between the developed powers are only the initial stage. Capitalism is gradually realising the unity of its supranational goals and forming the core of world government. This is fully consistent with liberal International Relations theory, where the phenomenon of 'imperialism', critically understood by Marxists, is described in apologetic terms as the goal of a 'global society', the One World.
The “New Right” is an ensemble of intellectual movements that appeared in 1968 as a reaction to ideological crisis and the strengthening of liberal hegemony in Europe. By 1968, the classical “rightwing” movements were riddled with liberal ideological motives, such as the adoption of capitalism, pro-American sentiments, and statism. In turn, the “left-wing” agenda, the core of which was constituted by opposition to capitalism [1], was also affected by liberal influences. Egalitarianism, individualism, the negation of differences between cultures, and universalism were rendering “left-wing” movements allies and partners of the liberal doctrine.
Political philosophy has always been denied full recognition, focusing on analyzing the metaphysical aspects of Neoplatonism. Neoplatonic concepts such as “permanence” (μονή), “emanation” (πρόοδος), “return” (ὲπιστροφή), etc. were treated in historical-philosophical works separately from the sphere of the Political. Thus, the Political was interpreted only as a stage of ascent toward the Good, embedded in the rigid hierarchical model of Neoplatonic philosophical thought, but not as an independent pole of the philosophical model.
“Det första intuitiva draget i en sådan situation är impulsen att ersätta västerlandet med något. Att byta ut allt vi kan. På så sätt kommer vi att skapa ett viss skepnad av väst som kommer att spilla över till oss genom tredjeländer, ett slags import-substitutionsnav. Vi kommer också att reproducera väst i oss själva. Först kommer det att verka som att alla dessa åtgärder är tillfälliga och att väst kommer att återhämta sig, men sedan kommer vi att börja inse att brytningen med väst är oåterkallelig. Det är absolut inte möjligt att återgå till tidigare relationer med dem. Och en enkel försoning är endast möjlig om både vi och de radikalt förändras. Det är uppenbart att alla kommer att insistera på att inte ändra sig till slutet; Följaktligen kommer importsubstitution också alltid att behöva äga rum. När detta blir mycket tydligt kommer det att finnas en resonans av vår idé om verkligheten med verkligheten själv.